shit that has been on my mind lately

Hej på er! Jag ville bara kika in här och säga hej, i ett helt vanligt blogginlägg, och prata lite om hur jag mår för tillfället. Som ni säkert har märkt så har jag varit rätt off den senaste tiden, och uppdateringen på mina sociala medier har varit ovanligt dålig. Jag ber om ursäkt för det. Men ännu en gång så har jag hamnat i en liten svacka, och sanningen är att jag inte mått så himla bra den senaste tiden. Det är väldigt många olika tankar och beslut jag slits emellan för tillfället och jag vet helt enkelt inte vart jag ska ta vägen eller vad jag vill i livet. Jag har känt så här rätt länge, men den senaste tiden har känslan varit överväldigande. Speciellt nu efter att jag varit på besök i min hemstad Östersund och träffat familjen och lillasyrran som också var hemma från LA. Hon har alltid så många roliga och sjuka storys att berätta, och hon lever verkligen livet där borta i staterna. Ett liv som jag känner att jag avundas så mycket (men självklart gläds jag ju samtidigt åt min syster). Och hon inspirerar mej verkligen till att själv vilja kasta mej rakt ut i livet, göra något helt nytt. Och börja leva på riktigt. För just nu känner jag tyvärr inte att jag lever, jag existerar bara. Dag ut och dag in, allt är i stort sett detsamma. Och känslan av meningslöshet är densamma. Kanske borde jag bara göra en drastisk förändring, bryta mej loss från bekvämligheten och rädslorna, ta mitt pick och pack och flytta, börja om? Vad har jag egentligen att göra i Stockholm? Vad har jag gjort här de senaste två åren, mer än att sitta och ruttna i denna lägenheten samt att gå på något event då och då? Inte så mycket. Och det här livet gör mej inte lycklig. 
 
Att jag är väldigt ensam och isolerad här hemma blev också så påtagligt efter att jag var i Östersund och träffade massa gamla vänner, var ute och festade, och hittade på roliga saker med familjen varje dag. Jag saknar liksom att ha ett skönt "gäng" att alltid kunna umgås med. Och direkt när jag kommer hem till Stockholm igen så ställs hela min mentalitet om på något sett. Och sakta men säkert faller jag tillbaks i mina gamla vanor, isolation, brist på motivation, brist på energi, social ångest, och ångest över i stort sett allt annat. Ingen lust till något. En stor nackdel med att jobba hemifrån är just att man blir så isolerad, och sällan får träffa nytt follk (eller folk över huvud taget) på "naturlig väg". Jag har ju liksom ingen arbetsplats att gå till med arbetskollegor (vill dock poängtera att jag aldrig skulle byta bort mitt jobb mot ett "vanligt" 8-17 jobb). Att jag dessutom har social ångest och är introvert gör det ju bara svårare att hitta nya vänner t.ex, och det är väldigt sällan som jag har lust att räcka ut en hand till någon och fråga om att typ "ta en fika" eller så. Är även sämst på att hålla kontakten, och anstränger mej inte speciellt mycket för att knyta nya relationer. Så på ett sätt är väl ensamheten självvald. Kanske på grund av rädsla? Och för bara något år sedan gjorde jag ju valet att säga upp kontakten med flera vänner och bekanta som inte var bra för mej och mitt "nya liv" som drogfri.
 
Men den stora fördelen med att jobba hemifrån är ju däremot att jag kan sköta exakt samma jobb vart som helst i världen. Allt går ju liksom att ta med sej, jag kan blogga, instagramma och filma youtubevideor vart jag än befinner mej på jordklotet. Och att flytta kanske bara skulle gynna mitt jobb och alla mina sociala medier, samtidigt som det gynnar mitt välmående i samma veva? Win-win liksom. Men hur vet man vilket beslut som är rätt för en? Hur ska man våga släppa allt och börja om? Jag önskar bara att jag alltid hade min syster här som en stöttande pelare i livet haha 😪 Vi är så lika på så många sätt, men ändå olika, och hon är dessutom en av de roligaste människor jag känner (efter mej själv då eheheh) och jag mår alltid så bra och blir så inspirerad och motiverad efter jag träffat henne.
 
Det är några av de saker som ständigt snurrar i min skalle just nu..


S

❤️❤️❤️

Elen

Hmmm satsa på att resa iväg en längre period? I Stockholm kommer du inte att finna lyckan mellan betongväggarna så kör på en Frrreakin’ resa till USA och häng med syrran! Visst, det äe ingen garanti för att du ska må bättre men det är nog hyfsat osannolikt att du åtminstone kommer må sämre där borta :)

Anonym

Jag förstår dina tankar, är nämligen i samma stadie själv i livet. Att inte veta vad man vill, och att åldern smyger sig på gör det ju inte lättare och jag känner stress över att få allting på plats. Men du ska veta att du är så jävla grym Isabelle, du är smart, vacker, stark, bäst på det du gör och du har potential att ta dig precis vart du vill i livet. Känner du för en total förändring så kör! Vad har du att förlora när du ändå inte trivs som det är nu? Allt blir bättre, jag lovar. Och du förtjänar det allra bästa ❤️ Ta hand om dig. Kram

Jonna

Sverige finns alltid kvar. Lev och Upplev när du lever! :)

Finns ju en massa ”digital nomads” som reser runt och jobbar var de än befinner sig.

Go for it!

Anonym

Åk till USA och häng med din syster en tid!😄

Johanna

Hej Isabelle.
Att resa och arbeta på andra ställen kan lyfta upp en och sänka en. Precis som det kan om en bara bor kvar hemma. Men du vet ju aldrig om det blir bra om du inte testar. Jag har arbetar utomlands fyra gånger, aldrig ångrat mig. Det var är bara en gång jag har stannat kvar hela tiden som var planen men som jag växte och lärde mig massor.
Våga testa, Stockholm och Östersund finns alltid kvar.

Emma

Testa något nytt, flytta ner till syrran eller gör någon annan resa som du känner för. Du har världens chans som kan ta med dig jobbet vart som helst. Trivs du inte så är det bara att flytta hem igen eller att testa något annat. Det gäller bara att ta steget istället för att låta åren gå och inget händer. Jag känner igen mig så mycket i dig. Nu ska jag flytta till en ny stad och börja på ett nytt jobb, flytta in i en ny lägenhet och förhoppningsvis träffa nya vänner. Den känslan är den bästa och jag har fått helt ny energi bara av att ta beslutet och att börja planera för allt som kommer.

Zandra

Åh jag känner igen mig SÅ mycket i vissa saker du skriver. Blir så berörd. Även fast jag aldrig träffat dig eller känner dig så vill jag vekligen att du ska må riktigt bra! Hade skickat lite pepp om det gick. Hoppas du vågar ta steget och göra något som får dig att känna riktig livsglädje och mening! Det är fan inte lätt att ta sig ur drogträsket, så du är min idol där ✌🏻

Louise

Jag tycker definitivt du ska satsa på att våga testa något nytt. Det kan kännas läskigt till en början men oftast leder förändringar alltid till något gott! Om inte annat så utvecklas man sjukt mycket som människa. Vad har du egentligen att förlora? Kööööör bara kör!😃👏🏻 Jag tror på dig!!

Elin

Man får intrycket av att din pojkvän inte lyfter upp dig speciellt mkt då du inte ens nämner honom som borde vara en stor del av ditt liv? Lever man ihop med en person som är introvert, osocial och inte drivande så finns det stor risk att han drar ner dig också. Har själv varit i samma sits där räddningen var att börja hänga med drivna, inspirerande människor för att komma ur min isolering. Kram du fixar det Isabelle!

Svar: Jo han gör såklart vad han kan och stöttar mej ❤️ dessutom är han snarare extrovert och är oftare ute med vänner osv än vad jag är. Men detta handlar inte om honom utan om mej själv och jag måste hitta min väg.. Tack för tipset, kramar!
Isabelle Strömberg

Anonym

Hade också tänk flytta till la. tyvärr har jag märkt det börjar bli en mainstream grej och Funderrar på ändra riktning ! Hatar vara som alla andra 😬😬

Svar: Haha okej 😂👍🏼
Isabelle Strömberg

Linnea

Har skrivit till dig på instagram, känner igen mig i allt du skriver.

Anonym

Hej! Jag är i exakt samma sits som dig, är ifrån en liten stad i Värmland. Och bor i Stockholm sedan två år tillbaka. Och jag trivs inte heller speciellt bra här, enda som håller mig kvar just nu är jobbet. Och som du säger, det krävs så mycket energi att ens orka lära känna nya människor. Jag tror att när man känner som oss så ska man bara våga göra en förändring, för man klarar allt. eller hur. Tänk att allt ändå har löst sig hitills och man hittar hela tiden nya vägar. Kör, åk till din syster en längre tid. Tänk på dig själv, Kram

Sistahhh

Kom och hälsa på mig i LA vafan!!! <3 the door is open!

Svar: ❤️❤️❤️❤️❤️
Isabelle Strömberg

Anonym

Du skrev innan du hatar värme 😫 det är väldigt varmt i LA. 30 35 grader! Tänkte om du tänk på det. Kram

Frida

Hej Isabelle!
Vill bara skicka lite peppande ord.
Jag flyttade till Barcelona för drygt 3 år sedan, och jag är kvar här än idag.
Jag har lärt mig så mycket om både mig själv och andra människor och kulturer, jag skulle aldrig få detta ogjort!
Våga ta steget och bara dra, jag vet att det är läskigt, men jag drog ensam till ett land där dom knappt ens pratar engelska och det har gått fint för mig :)

Anonym

Just do it ❤

Evelina

Ska vi ta en fika? Tjej 25 år, bor på söder.. Kan bli kul!!!!? :D

Svar: hit me up!! 😍❤️🍻
Isabelle Strömberg

Anonym

Vad fint du skriver om din syster. Du verkar vara bra på att lyfta andra - en fin egenskap!

Tale

Har du vurdert å begynne med noen studier? Det finnes mye spennende du kan studere også i utlandet. Høres ut som Stockholm ikke er den rette plassen for deg, iallefall ikke for øyeblikket! Jeg tror at om du hadde fått deg noen rutiner hvor du møter andre mennesker naturlig, så ville du merket stor forskjell på humøret i hverdagen <3 oog det hjelper å trene, snakker av erfaring haha. Håper du føler deg bedre snart søte deg <3

Lovisa

Ska ni ta en fika, ta med mig också. Bor på Kungsholmen, behöver lära känna tjejer som känner exakt som mig 🌟Vi kan peppa varandra hehe

Svar: åhh jaa vad roligt det hade varit!! ni får skriva till mej på insta eller nått så försöker vi styra upp något 👏🏼❤️❤️
Isabelle Strömberg

Emma

Precis som andra redan skrivit. Behöver också fler tjejkompisar om du är sugen på fika, promenad etc. :)
23 år (födelsedag 4 september haha), flyttade till Stockholm från Skåne för några år sedan för att jag hade liknande tankar som dig.
Tycker du verkar vara en så härlig tjej, och tror att du kommer ta dig ur den här svackan oavsett om du flyttar, reser eller hittar något nytt intresse som kanske får dig att bryta dina mönster i vardagen :D

Anonym

hej isabelle! förstå pecis hur du känner! Hade inte jag haft ett jobb så hadde jag varit så osocial och bara hängt med min syster som bor i samma stad som mig. Hade jag aldrig börjat på mitt jobb så hade aldrig jag mött min bästa vänn som är lika crazy som mig.

Jag tycker verkligen du borde prova en ny hobby eller pröva ett deltidsjobb, det gör så mycket med psyket och det sociala! Jag vet det känns som det jobbigaste i världen men jag hade aldrig något val när jag slutade gymnasiet. Jag hade panik och mådde riktigt illa när jag var tvungen att söka jobb men idag är jag så gladd att jag inte hade något val. När jag är ledig ibland ligger jag bara hemma och klara inte gp utanför dörren, vvilket gör att jag mår ännu sämre. Därför är jag så glad att jag tvinga till ett jobb och tvingas att vara social, för männskor är fantastiska om man bara ger dom en chans. Ta hand om dig

Lisa

Evahle - en blogg om psykisk hälsa

Känner igen mig i det du skriver. Jag är också introvert och har ångest. Det är inte ofta jag känner lust att träffa folk men ändå saknar jag det sociala. Det är svårt att behålla vänskapsrelationer när man på något vis trivs bäst ensam :/ Det är svårt det där...

C

Åk iväg någonstans! Det kommer bli skitkul! Flyttade själv utomlands i 4 månader efter studenten och så fort jag blir klar med uni tänker jag lämna Sverige.
Det värsta som kan hända är att det inte känns rätt och då kan du flytta tillbaka? Då har du iaf provat och lärt dig något!

Jag tycker KÖÖÖÖR! Att flytta utomlands var det bästa valet jag gjort i hela mitt liv som 23 åring haha.

Vera

Hej Isabelle! Du är grym och jag har följt dig i flera flera år. Vi alla känner oss någon gång instängda och fasta i vår nuvarande vardag vi lever i, och det är okej att känna så!!
Jag minns för några år sedan när du och Jimmy skulle lära er franska och ville flytta/resa dit. Kanske kan du ta upp den tråden igen? Kasta dig ut i världen och läsa någon kurs i Frankrike, kanske något om konst eller smink som är två grejer du är duktig på? 😀 Eller kanske boka en oneway-ticket till L.A och hänga med syrran någon månad? Det kan vara skönt och nyttigt att skaka om sin vardag och få nya perspektiv på livet...🙏🏼
Hursomhelst, Östersund & Stockholm kommer alltid finnas kvar och vänta på dig ifall du vill bege dig ut och upptäcka något annat i världen. Jimmy, dina följare & dina andra nära och kära kommer alltid stötta dig hur du än gör 👌🏼
Du är grym Isabelle glöm aldrig bort det!❤️
Kram från Vera

Lina

Jag tror verkligen, verkligen att du skulle må bättre av en daglig sysselsättning utanför hemmet, så som ett arbete eller studier. Jag vet att du är skoltrött så om du inte hittar en utbildning som verkligen intresserar dig så kanske ett arbete är att föredra istället. Men du befinner dig i Stockholm där valet av utbildning är stort! Du kan utbilda dig till makeup-artist, nagelterapeut, designer. Du som verkar duktig på Photoshop och fotografering (och gick det i gymnasiet ett tag) kanske kan utbilda dig till grafisk designer eller något sånt?

Annars tror jag ett arbete skulle hjälpa dig otroligt mycket även om det låter skittrist!
Jag har varit i din sits. Jag hade dagligen ångest, social fobi, isolerade mig i hemmet och kände saknad av mening. Jag fick rådet att hitta en daglig sysselsättning för att tvingas ut och få en mening med mina dagar. Kändes skit att behöva arbeta när man hade social fobi och ångest, men jag mådde bättre och bättre desto mer tiden gick. Man fick arbetskollegor, man hade ett ställe att gå till varje dag och göra nytta, man kunde skratta med kollegorna, gå ut på krogen någon fredag med dom och helt enkelt ha en gemenskap.

Därför har jag länge tänkt på att du skulle må så mycket bättre om du hittade en sysselsättning, för ALLA människor måste känna att man har en mening, ett syfte, för att må bra. Därför behöver alla ha antingen studier, arbete eller en familj (barn) att ta hand om. Känna att man är till någon nytta och har ett syfte med att kliva upp.
Du behöver inte kasta dig rakt ut i ett ”riktigt” arbete. Det finns ungdomsanställningar, man kan jobba deltid, eller praktisera som mjukstart.

Men börja kolla efter möjligheterna i din närhet! Du bor i Sveriges största stad och det finns säkert massor av intressanta saker runt dig.
DU KANSKE KAN SÖKA JOBB PÅ HUNDSTALL! :D då får du ta hand om hundar på dagarna, du som gillar hundar. (Kom precis på idén okej).

Sköt om dig! Har varit i samma sits och svaret har varit att tvinga ut sig och sysselsätta sig, även om man saknat motivation!



Namn:


E-postadress:


URL / Bloggadress:


Stalker?

Din Kommentar: